Sammanfattning av NordAN Conference 2002 i Helsingfors


Nedan följer ett urval av de föreläsningar och seminarier som presenterades under konferensen 12-13 oktober 2002 i Helsingfors.
Tyvärr har vi inte haft möjlighet att dokumentera samtliga medverkande. 
Ett speciellt tack till Wenche Bakkebråten som hjälpte till med dokumentationen!

Inledning: Gabriel Romanus

Gabriel Romanus, ordförande för NordAN, inledde konferensen med en aktuell alkoholpolitisk lägesbeskrivning.

På den negativa sidan kan vi se en alkoholindustri som är starkare och mer välorganiserad än någonsin. Konsumtionen av alkohol ökar i Norden.

På plussidan finner vi en utvecklad forskning, starka folkrörelser och andra starka frivilligkrafter. Krafter som bland annat förenas i NordAN som bygger nätverk för erfarenhetsutbyte och samordnar  resurser för bättre politisk genomslagskraft. Positivt är också att EU tycks vara intresserat av att utveckla forskning inom alkoholområdet. ECAS-studien är ett sådant exempel.

Romanus uttryckte sin glädje över det stora deltagandet på konferensen och även över att antalet deltagare från de baltiska länderna var så stort.

Behov för nätverk och samarbete: Outi Ojala

Outi Ojala är president i Nordiska Rådet och har  tidigare varit medlem i EU-kommissionen. Outi Ojala underströk värdet av ett nordiskt samarbete baserat på gemensamma värderingar. Det är viktigt med ett nordiskt samarbete som som bygger på ett folkligt stöd och med starka NGO:s.

Några prioriterade uppgifter är att förenkla för  den nordiska integrationen, på tvärs över gränserna. Att stärka konventionerna om den sociala tryggheten. 

Nordiska rådet har prioriterat samarbetet med de baltiska länderna. Ett arbete som startade 1989. 1990 beslutades det att sända en delegation till länderna för att starta ett parlamentariskt samarbete.

Föreningen Norden har ca 100 000 medlemmar och arbetar för ökat samarbete inom näringsliv, kultur, utbildning, etc.

Det europeiska samarbetet har inneburit ett tätare samarbete med de ryska gränsområdena och de baltiska länderna. Det handlar om att stödja utvecklingen av demokrati, det parlamentariska samarbetet och att säkra att de olika stöd som ges når fram till dem som behöver dem bäst.

De baltiska länderna bör få möjlighet att delta i de nordiska programmen. Alkohol- och narkotikafrågorna har hög prioritet inom Nordiska Rådets arbete.

Implementation of the European Alcohol Action Plan: 
Lars Møller


Lars Møller, Project Manager, WHO European Office, Copenhagen.
WHO:s alkohol- och drogprogram uppmanar medlemsländerna att utforma sina egna nationella handlingsprogram. Omkring hälften av länderna har redan gjort det. Lars Møller talade om "Stockholms deklarationen" som understryker vikten av att skydda ungdomar, stödja och utveckla utbildning samt att stödja och utveckla miljöer och kulturer som är alternativ till dryckeskulturen.

WHO arbetar med att utveckla ett system för att samla in nationella uppgifter inom alkoholområdet. EAIS, European Alcohol Information System. En databas med information om konsumtion, skador och alkoholpolitik. 37 länder är än så länge med i informationsbasen som är under uppbyggnad.

I informationssystemet finns bland annat uppgifter om alkoholkonsumtionen i olika länder. Den visar att konsumtionen i de baltiska länderna är nästan tre gånger så hög som i de nordiska länderna. I alla nordiska länder har man noterat et nedgång i antalet alkoholrelaterade trafikolyckor men i de baltiska länderna finns inte samma nedgång och nivån är högre.

Den nedgång av alkoholkonsumtionen som kunde noteras under Gorbatjovs reformer 1987 vänder upp igen 1994

Norge har den högsta "restriktivitetspoängen", vilket innebär att  sambandet mellan en restriktiv politik och en låg konsumtion är starkt.

Lars Møller visade ett antal exempel på hur alkoholindustrin bryter mot uppsatta regler när det gäller att marknadsföra sina produkter. Marknadsföringen av de så kallade "alcopopsen" är ett exempel på detta. 2002 satsade alkoholindustrin 450 miljoner dollar  på marknadsföring av "alcopops".

Det är oklart vad som är orsaken till den kraftiga nedgången av alkoholkonsumtionen i Frankrike och Italien. ECAS-studien visar att Frankrike mellan 1950 och 2000 har ökat sina alkoholpolitiska insatser och att konsumtionen under samma period har minskat kraftigt.

Hela Lars Møllers presentation finner du här. Du behöver en Power Point Viewer för att läsa den.

Vad är effektiv alkoholprevention?: Sven Andréasson

Sven Andréasson arbetar för STAD projektet i Stockholm och för Statens Folkhälsoinstitut.
Sverige har förlorat sina monopol inom alkoholområdet utom när det gäller detaljhandeln där man fortfarande har Systembolaget. Det har också skett en stor attitydförändring bland invånarna i Sverige när det gäller alkohol.

I Sverige gör för närvarande mätningar varje månad för att mäta konsumtionsförändringar. "Binge drinking" under helgerna har kombinerats med ett utökat "kontinentalt drickande" vilket gjort situationen svårare än tidigare.

Den svenska handlingsplanen för att förebygga alkoholskador - har den någon effekt?
Han beskriver den svenska "alkoholkommitténs" centrala kampanjer. Staten fördelar genom länsstyrelserna 400 miljoner SEK till kommunerna.

Metoder för att förebygga alkoholproblem:
Bedöma riskfaktor och insatser på individuell nivå, gruppnivå och på samhällsnivå.
För varje rätt satsad krona på prevention sparar man in fyra kronor i ett längre perspektiv (kostnader som annars uppstår för att ta hand om uppkomna skador). Plus de positiva effekter man i övrigt får på individen och samhället.

              Riskfaktorer:

  • Svag familjesammanhållning
  • Inga attraktiva alternativ under fritiden
  • Otrivsel i skolan
  • Tillgänglighet på alkohol (eller andra droger)
  • Positiva attityder och normer när det gäller alkohol och andra droger
  • Upproriskhet

När man i Stockholm utbildade bartenders för att få dem att följa de regler  som förbjuder servering av kraftigt berusade personer, gav det utslag inom våldsstatistiken. Det kan ses som ett exempel på att en insats inte behöver omfatta alla riskfaktorer för att reducera antalet våldsbrott.

Hur genomför man ett bra övergripande preventionsprogram? Organisationen är viktig.
Det är viktigt att man använder sig av vetenskapligt beprövade metoder.

Hela Sven Andréassons presentation finner du här.  Du behöver en Power Point Viewer för att läsa den.

"Kontraktet" som metod i det förebyggande arbetet: Slim Lidén

Slim Lidén arbetar för Riksförbundet SMART som är en samarbetsorganisation för kommuner och organisationer som arbetar med "kontraktet" som metod för att skjuta upp eller förhindra unga människors debut av alkohol, tobak och andra droger.

 Det är svårt för ungdomar att säga NEJ! Vi måste därför arbeta för att stärka dem så att det blir enklare att säga NEJ! till alkohol och andra droger.

Hjälpa dem att till att göra ett medvetet val till att inte dricka alkohol och röka under exempelvis ett år. I utbyte får de olika belöningar i  form av medlemskap i en intressant förening, rabatter i vissa butiker, möjlighet att besöka olika attraktiva arrangemang, etc.

Projektet startade i Mora på initiativ av den lokala ishockeyklubben. Idén har sedan spridit sig till andra hockeyklubbar i Sverige, Åland, Finland. Liknande koncept har också utvecklats i Norge och Ryssland.

Läs mer om SMART här!
 

 

 

Alkokutt - punktavholdstanken og alkoholfrie soner:
Trine Stensen Lunde

Alkokutt-kampanjen startade i Norge för  tjugo år sedan. Trine gav en kort historik och informerade om hur man arbetar idag. Kampanjen startade efter en motion i stortinget 1980. 75 organisationer anslöt sig till kampanjen under åren 1980-1984.

Kampanjen samlar nykterhetsorganisationer, idrottsorganisationer, politiska organisationer etc. De är alla eniga om att det finns situationer där alkohol absolut inte hör hemma och där bruk inte kan accepteras. Inriktningen är "punktavhold" och man arbetar med att förstärka attityder som redan finns när det gäller var alkohol inte är accepterat. Man arbetar med åtta alkoholfria zoner:

Målgruppen är "normalkonsumenter" bland den vuxna befolkningen. Alkokutt är en nationell kampanj men med lokal mobilisering. Man arbetar bland annat med att:

  • Kartlägga alkoholindustrins marknadsföringsmetoder när det gäller att lansera alkohol i ungdoms- och idrottsmiljöer.
  • Åtgärder för att motverka marknadsföringen av "alcopops" som kommer att säljas i den norska dagligvaruhandeln från november 2002.
  • Man vill starta goda dialoger för att folk skall få praktisera sina gode holdninger.
  • Kampanjer tillsammans med idrottsförbundet.
  • Etc, etc..

Läs mer om Alkokutt här!

Hälsan i ditt eget liv - ung till ung: Katja Nieminen

Katja Nieminen arbetar med ett förebyggande projekt som syftar till att stärka elevers positiva inställningar till ett rusfritt liv. Projektet genomförs mellan1999 till 2002 och är finansierat av The Finnish Centre for Health Promotion.

Projektet vänder sig till alla svenskspråkiga barn i åldern 6-16 år i Åbo. Man har en modell för att diskutera om alkohol, narkotika och tobak i skolan. Man startat försiktigt och går sedan in med djupare och bredare information till barnen allt eftersom de blir äldre.

Man använder sig av interaktiva arbetsmodeller, rollspel och diskussioner. Man utbildar unga informatörer, frivilliga ungdomar över 16 år och som har tagit en egen ståndpunkt, som skall sprida information till andra ungdomar. Man arbetar också med föräldrar på olika sätt.

 

Recent trends in drug use and policy in the nordic countries:
Pia Rosenqvist

Pia Rosenqvist arbetar vid NAD, Nordiska Nämnden för Alkohol och Drogforskning.
Det finns en tydlig ökning av droganvändandet under den senare delen av 90-talet och trenderna är liknande över hela området. Ökningen har varit särskilt tydlig i Norge och Finland. Det experimentella bruket är mest spritt i Danmark, Island och Norge. Cannabis är den mest vanliga drogen.

I Norge diskuterar man frågan om drogbruket inte längre mest är ett ungdomsfenomen då man kan se att bruket också ökar inom olika vuxengrupper.

Det intravenösa drogbruket har ökat och antalet injektionsmissbrukare i Norge beräknas till 14 000. Norge har flest heroinmissbrukare bland de nordiska länderna om ser till antal missbrukare  per 1000 invånare.

Drogmarknaden har förändrats och det finns idag fler kanaler för att få tag i droger. Tillgängligheten har ökat både vad gäller kvantitet men också genom att priserna sjunkit. I Danmark har emellertid marknaden och priserna varit relativt stabilt.

Orsakerna till förändringar i drogmönstren är flera. Förändringarna i Norden är en del av den internationella utvecklingen där det experimentella bruket ökat bland annat i olika nöjes- och dansmiljöer. Sociala förändringar med ökade riskbeteenden, ökad stress, ökat tryck och en ökad jakt på spänning i tillvaron som en kontrast till arbete. Förändrade attityder till risker och skador - man tar en kalkylerad risk.

Droger används idag i större utsträckning som rekreation för nöjes skull. Olika koncept för att kombinera droger med nöjeskulturer utvecklas i ungdomsmiljöer. En annan orsak är marginaliseringen av vissa grupper i samhället.

De nordiska länderna har en restriktiv narkotikapolitik i jämförelse med andra västeuropeiska länder. Inga avgörande förändringar har noterats i politiken under de senaste åtta åren men tendenser finns till att man ser mildare på "lättare" narkotikabrott och man söker metoder för att hålla gatorna "rena från problemen".

Mindre förändringar har genomförts i några länder i konflikt med gällande internationella överenskommelser. Narkotikapolitiken har blivit något mer inriktad på "harm reduction" i Norge med behandling med subutex och i Finland med metadon. I Norge var det 50 personer som fick metadon 1997. 2002 är det 1600 som får metadon.

 

Alkohol och missbruk i de baltiska länderna: Trygve Ugland

Trygve Ugland arbetar för Statens Institutt for Rusmiddelforskning.
När de baltiska länderna ansökte om medlemskap i EU sa EU-kommissionen att hälsoarbetet i länderna måste utvecklas för att de skall accepteras dom medlemsländer. Sedan dess har situationen i länderna blivit än värre.

Den totala alkoholkonsumtionen i de baltiska länderna ligger nu mellan 12-18 liter ren alkohol per invånare. Alkoholproblemen är betydande. Den ökade konsumtionen har inte mötts med några alkoholpolitiska insatser. Under perioden från 1994 till 1999 har man sett stora förändringar i befolkningarnas konsumtionsmönster.

Anette Brusflovsky har arbetat med Trygve Ugland med denna studie som till del är finansierad av The Norwegian Drug and Addiction Alliance. I undersökningarna 1994 och 1999 har 10 000 personer intervjuats. 90 procent har svarat vilket är ett mycket bra resultat.

Sammanfattning från studien

  • Antalet ickekonsumenter är minst i Estland men har varit konstant mellan 1994 och 1999.
  • Andelen ickekonsumenter är större i Lettland och Litauen men har minskat mellan 1994 och 1999.
  • Kvinnor dricker mindre än män och skillnaden mellan könen är större i Baltikum än i Norden.
  • I de baltiska länderna är det många människor som inte anser att öl är en alkoholdryck vilket man tagit hänsyn till i studien.
  • Estland hade störst andel som "varit berusade senaste veckan", därefter Litauen och Lettland.
  • Dubbelt så många män som kvinnor hade druckit den senaste veckan i Estland.
  • "Binge drinking" definieras i ESPAD-undersökningen som fem eller fler drinkar vid samma dryckestillfälle. 36.7 procent av konsumenterna i Litauen var "binge drinkers" 1999.
  • Sprit har blivit mindre populärt i de tre länderna men vin och öl ökar, en liknande utveckling som den man haft i nordiska länderna.
     

 

Comments from the perspective of Lithuania: Alfonsas Čekauskas

Alfonsas Čekauskas menade att det dricks mer än de 14 liter per person som redovisas i statistiken. Det finns en omfattande handel med illegal alkohol i form av handel över gränserna och hemtillverkning. Det är en livsstil att tillverka vodka i hemmet, menade Alfonsas Čekauskas. Sovjetregimen blir ofta anklagad för den höga konsumtionen. Alfonsas menade att nu har man varit ett fritt land i tolv år och det är dags att skapa sig en egen kultur och inte längre anklaga det förflutna.

Nykterhetsorganisationerna i Litauen är små och har inga pengar. Det är svårt att få inflytande i parlamentet. Situationen är mycket svår såväl när det gäller alkohol som som droger.

 

Comments from the perspective of Latvia: Aksels Ambergs

Aksels Ambergs berättade att det även i Lettland finns en omfattande konsumtion av illegal alkohol men att konsumtionsmönstren varierar mellan olika regioner i landet och att det skulle vara intressant att veta mer om de regionala skillnaderna.

Lettiska undersökare har visat att antalet droganvändare har fördubblats mellan 198 och 2001. När det gäller den drogrelaterade brottsligheten är tendensen att den ökar och särskilt bland de yngre. Blandmissbruket ökar.

ESPAD- undersökningen (ungdomars drogvanor i ett antal europeiska länder) visade att endast 12 procent av ungdomarna (15 år) helt avstod från att dricka alkohol.

 

Comments from the perspective of Estonia: Sirje Voronina

Sirje Voronina gav en bild av läget i Estland. Hon uttryckte särskild oro för barn och ungdomars ökande alkoholkonsumtion.

 

 

Hur kan vi stärka folkhälsoarbetet i EU: Trygve Ugland

Hälsopolitiken och socialpolitiken  har en stark koppling till varandra i Norge, såväl politiskt som administrativt. Detta tenderar att förändras när hälsoområden och socialpolitiken kommer längre ifrån varandra inom EU och också i flera medlemsländer.

Förenta Nationerna har en tydlig definition på begreppet folkhälsa men det finns ingen motsvarighet inom EU. EU:s hälsostrategier är mer av typen "ad hoc" och fragmentarisk. Det innebär att man ofta sätter fokus på individuella hälsofrågor genom tidsbegränsade program.

Den renodlade hälsopolitiken inom EU är dåligt kopplad till socialpolitiken. Man tillämpar subsidaritetsprincipen och menar att varje medlemsland vill ha sin egen hälsopolitik.

Amsterdamtraktaten 1997 slog man fast att hälsoområdet varit ett bortglömt område inom EU och att det borde utvecklas.

Kommissionen beslutade 1998 att skapa en ny integrerad hälsostrategi inom EU och att ge hälsofrågorna ökad prioritet. Romtraktatet bestämde att hälsopolitiken var medlemsländernas ensak. Hälsan inom arbetslivet ha varit med inom EU-arbetet eftersom det är en förutsättning för att den inre marknaden skall fungera.

I juni 1998 uttalade kommissionen att en hälsostrategi för EU skall utvecklas. Man slog fast:

  • Att informationsflödet måste förbättras och att uppgifter om medlemsländernas hälsoutveckling skall samordnas för att ligga till grund för framtida hälsoarbetet.
  • Att man måste se på hälsofrågorna ur ett förebyggande perspektiv och inte bara på sjukdom och behandling av sjukdom.

År 2000 beslutades att EU skall ha en egen hälsopolitik som skall knytas samman med övriga existerande politiska områden. Kommissionen driver på men ger inga direktiv. Arbetet kräver andra budgetmässiga prioriteringar som ännu inte blivit gjorda.

Trygve Ugland menar att det är viktigt att även i framtiden sätta fokus på speciella frågor som till exempel alkoholfrågan. Om alla frågor reduceras till att bara bli "hälsa" blir de nästan ointressanta. Det förutsätter också en stark koppling mellan hälsopolitiken och socialpolitiken.